Cthulu SWE-1043 skrev:
Ojoj.. nu är det stora tunga frågor. ..jag kan nämna några saker jag tycker man kan se förändrats och då inte nödvändigtvis till det bättre:
2: en högst personlig reflektion, jag kommer aldrig köpa en båt som stampar och nog stampar väl alla nyare båtar?
Jag var på båtutställningen Allt för Sjön. Det är påfallande att segelbåtar av alla de slag. men särskilt de mindre, är mycket platta i botten. Detta ger en stadig båt när man ligger stilla på lungt vatten. Dock rullar en sådan platt båt våldsamt och obekvämt, i sidsjö.
Och den våta ytan blir stor, jämför med gamla tiders allmoge-båtar. De var v-formade och ranka men hade liten våt yta och var lättrodda.
Tag t.ex trissjollen. Den är mycket flat i botten. Namnet Trissjolle syftar på att den kan ros, seglas och köras med motor.
Sanningen är nog tyvärr att den är ganska oduglig i alla tre tillämpningarna.
Den våta ytan blir dubbelt så stor som på en lika lång allmogebåt, innebärande att man får ta i dubbelt så mycket, för att ro med samma fart, som den senare.
När det gäller segling ,i måttliga vindar, gäller att allmogebåten rinner på, i upp till närmare 4 knop, med ett ganska litet sprisegel.(Den kan inte ha så stor segelyta till följd av sin rankhet.)
Om det blåser så mycket, så att besättningen i Trissjollen måste spilla vind på kryssen, har de nytta av den platta botten, eftersom den ger stort rätande moment när de burkar.
Men så stark vind är det sällan.
Allmogebåten borde kunna uppnå nästan 4 knop med en liten billig motor.
Med en sådan blir nog Trissjollen efter. Men om man sätter på en stark motor på Trissen blir det fart, dock torde den slå och stampa kraftigt, i motsjö.Riktiga motorbåtar, som är gjorda för att gå fort i sjö, har ju V-formad botten med lister, för att gå mjukare.
Jag skulle visst kunna tänka mig att kappsegla Trissjolle på SM. Inte gör det något att den liknar en flotte som har försetts med fribord. Det är ju lika för alla!
Troligen inte så jobbigt för kroppen heller.
Allmogen arbetade med sina båtar. På så sätt var de proffs, med mycket erfarenhet, sjötid.De skulle väl aldrig ha köpt en Trissjolle. Tänk t.ex om Trissjollen är full av fisk, då blir både den våta ytan och formmotståndet enormt på den, medan allmogebåten bromsas mindre, av last.
Jag skrev buttocks i rubriken, det är engelska och betecknar snitt som görs i båtarnas linjeritning. Dessa snitt är vertikala, i båtens längsriktning,på olika avstånd från från centum-planet, som är den profil stäv och köl bildar, när man beskådar båten på avstånd från sidan. Har glömt bort vad buttocks heter på svenska. I alla fall ger runda buttocks liten våt yta, liksom rund eller V-formad botten gör, med avseende på snitt tvärs båten.
En båt med runda buttocks gungar bättre, och stampar inte så mycket, som en båt som har raka linjer, sedd från sidan.
Laserjollen har riktigt raka buttocks. Seglaren måste kasta kroppen framåt och bakåt i den, på kryss, för att komma igenom vågorna, enl. Josef i Topics:Viktfördelning.
Många av de utställda båtarna hade buttocks, som närmar sig det som erhålls, om man skär en skokartong på längden. Låt vara att en del av dem hade skarpa stävar, den aktre delen var i alla fall skokartong.
Med sådana platta aktrar, och stora segel, kan man glädja sig åt att plana om en IF enkelt, på undanvind. Särskilt intressant tycker man att det är om man kan få upp en kölbåt i planing. Det händer bara under gynnsamma förhållanden och om barlasten är liten.
Har man kört om IF-båten en 4-5 ggr. är det väl, som när man har prövat färdigt kälkbacken, eller skidpisten, då byter man pist, men det finns bara en sjö, så en sådan båt blir liggande. Den är ju bara lämplig, när det föreligger speciella förutsättningar, hos vind och vatten.Allmogebåten däremot, skulle användas dagligen. i alla slags väder. Man kunde inte välja endast "rätt" väder, lika lite som kappseglaren kan välja bort alla vindstyrkor som inte passsar den egna båtens segelarsenal. Tävlingen går ju ett visst klockslag ett givet datum.
Om man nu vill pröva att plana, borde man välja att segla jolle, ty de planar villigt i vanliga vind och sjöförhållanden.
Somliga "havskryssare", får mig att tro, att ägaren verkligen längtar efter att få segla jolle.
Men varför gör han inte det då?
Men hur är det nu med epoxyn?
Läste en bok, som jag tror många som läser detta Topic också har läst. Författaren hade renoverat många båtar med epoxi, tom. haft anställda, "endast" en blev sjuk av epoxin. En vandring av vatten ut och in genom laminatet skulle förekomma. Särskilt skadligt om det fanns små håligheter i dåligt tillverkade båtar. Någon båt som var gjord i två halvor, hade en halva i perfekt skick medan den andra halvan var helt utmattad. Detta skulle "uteslutande bero på att den ena arbetaren kunde sitt jobb men inte den andre".
Han ger inte något klart svar på om man skall behandla med epoxy annat än: "varför skall man ha denna vandring".
Jag undrar: Om en båt har blivit så utmattad av vattenvandring, "så att jag kunde sticka en kniv igenom den", enl. den där författaren. Är det inte då försent att slå in den i epoxy.
Fukten innifrån då? Skall man ha epoxy där också? Om trycket utifrån skulle vara en orsak till att man borde ha epoxy på den sidan, borde eventuella skador på båten synas mera nedtill där trycket är större. Är det så?
Själv har jag ingen bottenfärg alls. Det beror inte på att jag vet något om epoxy, utan att jag är så dålig på att måla så jag är rädd att försämra båten om jag försöker. Det var jobbigt att få bort den bottenfärg som fanns tidigare!
Hälsningar Anders
). 
.. För den som finner citatet något förvirrande finns det självförklarande bilder på